Paradiset lämplig plats för Venezuelas kuppmakare

Det finns tillfällen då jag vill vända på HC Andersens berömda saga om den lille pojken som säger att kejsaren är naken. I detta uppochnedvända, galna land, som är Venezuela, är det inte kejsaren som är naken utan en opposition som befinner sig lika långt från konstitutionell och deltagande demokrati som Vega befinner sig från Mars.

- De är bokstavligt talat lika världsfrånvända och det är svårt att förutsäga om de någonsin kommer att landa på jorden igen.

Konfronterade med verkligheten, så har nu Venezuelas opposition antingen gömt sig, redan flytt landet eller blivit förd med helikopter till nån lyxvilla för att sättas i husarrest - med åtal riktade mot sig för att ha förstört det Venezuela som vi alla älskar. OK, det vackra Venezuela kommer fortfarande att finnas där efter att vi skakat av oss denna dödliga plåga, men miljoner barn kommer att få liva vidare med följderna av fyra år av oärliga manipulationer - fortsättningen på 40 år av korrupt maktmissbruk, förtrampande av grundläggande mänskliga rättigheter och demokratin.

Vi talar nu inte om de privilegierade 5 % av befolkningen i Caracas Country Club, La Lagunita eller Valle Arriba.

Vi talar om de övrga 18 miljoner venezuelaner som drivits till desperation och fattigdom av en serie ondskefulla och manipulativa regeringar vars enda tanke var att fylla sina bankkonton i Boston och sedan dra sig tillbaka i Florida.

Vår uppskattade kommentator Gustavo Coronel skriver förtjust om en svunnen tid då han kunde avnjuta en 15 år gammal whisky på en färja från Margarita påväg till hans familjehem i delstateh Carabobo. Hans beskrivning av verkligheten återspeglar hur Venezuelas privilegierade skikt ser på världen men liksom i HC Andersens saga har detta ingenting med den verklighet som den stora majoriteten av befolkningen lever i.

- Har Venezuela dragit på sig sin enorma utlandsskuld enbart under Chavez Frias styre?

- Var Venezuela en frihetens bastion under Lusinchi/CAP/RJV eller Calderas presidentskap?

- Låg Chavez bakom hungerkravallerna 1989?

- Planerade Chavez Carlos Andres Perez flagranta korruption?

- Var Chavez ansvarig för de 11 miljarder dollar som gick upp i rök under finanskraschen 1994?

Svaret på alla dessa frågor är ett rungande NEJ.

Chavez var heller inte ansvarig för det sätt på vilket Calderas finansiella geni Luis Matos Azocar manipulerade enorma lån i utlandet så att efterföljande regering skulle bli tvingad att sköta återbetalningarna.

Glöm att Matos Azocars syster fängslades för penningtvätt i USA. Glöm att vilken journalist som helst som vågade skriva om hans ondskefulla praktik omgående "sattes på plats" av Calderas hejdukar eller råkade ut för ännu värre saker.

Jag erinrar mig att flera sidor måste rivas ut ur Pan-Ams flygmagasin efter att C A Perez fått ett raseriutbrott med anledning av en artikel som avslöjade en del av hans korrupta illgärningar. Han hotade till och med att ta ifrån Pan Am landningstillstånd i Maiquetia.

CAP åtalades och fängslades för sina korruptionsbrott men hyllas ändå fortfarande av Venezuelas opposition. Han erinrar dem om de korrupta privilegier de åtnjöt för bara ett decennium sedan.

Det var en korruption som förde Venezuela till ruinens brant - en katastrof som oppositionen försökte att fullfölja genom srejken/lock-oten som de inledde i december i fjol och som avskaffade julen för miljoner venezuelaner och drog Venezuelas rykte som ledande oljeproducent i smutsen.

Med vilket syfte?

De påstår att Chavez Frias är en diktator. Av vilken anledning? Han har valts flera gånger av en majoritet av befolkningen och har rätt att styra landet under den period som konstitutionen föreskriver.

En unik företeelse i den venezuelanska konstitutionen är att en omröstning om hans styre kan hållas efter halva presidentens mandatperiod. Men oppositione grälar ändå om konstitutionens giltighet - trots att den beslutats av en konstituerande församling som valdes av en majoritet av befolkningen. Denna konstituerande församling beslutade också om en genomgripande reformering av rättsväsendet och införde den deltagande demokrati som Venezuela idag åtnjuter. (Vad gäller reformen av rättsväsendet kan det vara värt att påminna om att den tidigare regeringen höll 23 000 personer fängslade utan att de fått någon rättegång - detta Kafkaartade samhälle har nu gått i graven och rättsväsendet har nu ungefär samma uppläggning som i USA - översättarens anmärkning).

Men det är just demokratiseringen som är kruxet.

Venezuelas illojala opposition gillar inte att de 80 % som är fattiga ska ha något att säga till om. Därför stampar man fötter och kräver att alla andra ska göra som de gör - eller inte göra nånting alls.

Åt fanders med konstitutionen, åt fanders med demokratin, om Venezuelas opposition säger att det är så det ska vara så är det den enda vägen.

Åt fanders med domstolarna, åt fanders med laglydnad. Det gäller att kapa åt sig så mycket, så länge som möjligt - det som nu pågår visar att det är så dom tänker.

Var annars på denna planet skulle en antikonstitutionell sabotör som visat flagrant avsaknad av respekt för lag och ordning och landets konstitution kunna sitta i lugn och ro i en lyxig restaurang för att fira ännu en dag av konspirationer mot den lagliga regeringen och planera nästa dags sabotageaktioner? (Åsyftande nu husarresterade Fedecamerasbasen Fernandez - översättarens anmärkning).

Kära nån! Och vilka var dessa elakingar som kom och hämtade honom för förhör? Glöm det faktum att hans namn och nuna redan är allmänt kända och att bevisen mot honom är överväldigande - polisen måste självklart visa legitimation för att han ska vara nöjd när de nu har att göra med en sån kejsare. Inget upptryckande mot tegelväggen och påsättande av handbojor här inte.

Venezuelas ledande sabotör fördes bort - lite ohyfsat kanske med tanke på hans kejserliga status - för förhör. Och som grädde på moset fick han husarrest och fördes i helikopter till sin lyxvilla (beslutet om att låta honom slippa undan med husarrest har nu överklagats rapporterar Panorama de Maracaibo idag lördag den 1 mars - översättarens anmärkning).

Kan ni föreställa er att Bush eller Blair skulle garantera sådana privilegier åt någon som försökte störta deras regeringar?

Denne Fernandez är en förvisso inte någon naken kejsare annat än i bildlig bemärkelse. Han har Armanikostymer i sin garderob på semesterparadiset Aruba där han och hans medkonspiratörer kopplar av efter att ha förstört julen för miljoner andra venezuelaner och dragit på dem ännu mera fattigdom för resten av 2003.

Vad skulle du göra? Om jag fick bestämma skulle jag placera Fernandez och Ortega per omgående i La Planta-fängelset i El Paraiso, paradiset ... den bestämma bestämmelseorten för två vanliga banditer.

(Översättning: Björn Blomberg)

Några korta kompletterande nyhetssammanfattningar från Venezuela från översättaren:

-Den 1 mars 2003 rapporterar Panorama de Maracaibo hur det nya året för rättsväsendet i Zulia-provinsen inleddes med högtidligheter - och sabotageaktioner från CD och avskedade oljesabotörer. Oppositionens representanter ropade i megafoner glåpord och enligt tidningen otryckbara obsceniteter till rättsväsendets företrädare. Även journalister utsattes för smädelser. Oppositionen bankade även på kastruller för att visa sin avky för rättsväsendet.

- Nyligen publicerade Panorama en intervju med en medieexpert. Han menade att oppositionsmedierna (framför allt de fyra stora privata TV-stationerna) lyckats skapa en veritabel paranoja hos delar av medelklassen som knappt vågar sig utanför dörren av rädsla för landets fattiga. Vidare berättade han om en ledande militär vars far togs in på sjukhus. Oppositionen lät föra bort fadern, ropade glåpord åt honom och bankade på kastruller.

- Oscar Heck, skribent för Vheadline, företog under storlockouten en längre bussresa från Caracas till de östra delarna av landet. Bussen skulle ha avgått kl 10 på morgonen men kom inte iväg förrän halv två till följd av de vägspärrar oppositionen satt upp runt om i Caracas men framför alllt för att spärra av de fattigas områden. I en fattig barrio dog på en vecka två personer för att de inte kunde komma till sjukhus. Många andra förlorade jobbet då de inte kunde ta sig till sina arbeten. - Oljestrejken/lockouten och åtföljande sabotageaktioner lamslog för en tid oljeproduktionen och orsakade livsfarlig hamstring. Panorama har rapporterat om ett fall där 8 personer dog. Olja ur en kanna råkade spillas ut golvet där det fanns ett brinnande föremål (kanske en cigarettfimp) och elden spred exolosionsartat. Sju personer dog omgående, en senare på sjukhus.

- En representant för den diplomatiska kåren i Caracas skriver om opposionens problem med terrorism i ett brev till Vheadline. Tidigare har man försökt ta sig in på den kubanska ambassadens område och flera andra ambassader har hotats av oppositionen. Underättelsekällor pekar nu på att oppositionen låg bakom attentaten på colombiska och spanska anbassader/konsulat nyligen - attacker som användes för att svärta ned den lagliga regeringen då man efteråt lät placera ut flygblad som påstods komma från regeringsanhängare (jämför agerandet under militärkuppen i april i fjol).

- CTV-basen Carlos Ortega befinner sig nu på flykt undan rättvisan. Under storlockouten vädjade han ständigt till militären att "inte vara fega" utan ingripa och avsätta den lagliga regeringen. I Miami-TV har han uppmanat till mord på president Chavez Frias. I december uttryckte han i venezuelansk TV förhoppningar om att storlockuten snart skulle orsaka livsmedelsbrist för landets fattiga. I Venezuela företräder olika fackförbund traditionellt olika korrupta partiintressen (antingen socialdemokratiska AD eller kristdemokraterna) och CTV är ett typexempel på detta. Chavez Frias har försökt införa val till ledarposterna i dessa fackförbund, men det har bara resulterat i valfusk. Den som blir ledare för CTV blir det i praktiken på livstid.

- Under oljelockputen/strejken fick flera lojala ingenjörer sina hem beskjutna av oppositionsanhängare.

- Panorama de Maracaibo intervjuade nyligen "de nya talangerna" i det statliga oljbolaget PDVSA. En av dem berättade om de förolämpningar han fått utstå från oppositionsanhängare och om de systematiska stölderna av hårdvara och datorer som de strejkande arbetarna gjort sig skyldiga till. Man placerade också ut vassa föremål för att spränga däcken på de lojala arbetarnas bilar. En arbetare uttryckte att han inte kände något agg mot de strejkande oljearbetarna och att han - utan framgång - försökt tala en av dem till rätta. Flera arbetare uttryckte sin stolthet över landet Venezuela och vädjade om en avpolitisering av det statliga oljebolaget.

- Enligt Panorama var i början av mars 2003 oljeproduktionen uppe i lite drygt 2 miljoner fat jämfört med ca 2,8 miljoner fat innan strejken. Sedan dess har den fortsatt att öka, oljeindustrin verkar vara på god väg att återhämta sig.