Striden i Venezuela handlar i hög grad om hur landets oljeinkomster ska
fördelas
25/6 2004
Den 15 augusti i år kommer venezuelanerna att rösta om huruvida de vill behålla
Hugo Chavez som president eller inte. Striden handlar, som en artikel i
Washington Post nyligen visar (se länk nedan), i hög grad om hur landets
enorma oljerikedomar ska fördelas. Det statliga oljebolaget PDVSA satsar
i år hela 1,7 miljarder dollar på sociala projekt som husbyggen för de
fattiga, alfabetiseringskampanjer, brunnsgbyggen, utbildningssatsningar
mm. Det kan jämföras med några få miljoner dollar på liknande satsningar
innan Chavez valdes till president 1998.
Miljoner fattiga i landet ser för första gången en regering som verkligen prioriterar de fattiga och Washington Post intervjuar flera deltagare i utbildningssatsningar som alla säger att de kommer att rösta för Chavez i den kommande folkomröstningen.
Nyligen lyckades regeringen Chavez avstyra ännu ett kuppförsök från högerextrema sektorer inom landets opposition, bland annat en exilkuban bosatt i Venezuela. Man hade planerat att använda sig av paramilitärer från Colombia för att attackera regeringsinstitutioner. Detta kuppförsök analyseras på ett intressant sätt av den erfarne Venezuelajournalisten Aram Aharonian (se länk nedan). Aharonians analys av USA:s motiv i regionen har dock en del brister. En jämförelse mellan den framgångsrika USA-organiserade statskuppen i Haiti (se www.latinamerika.4t.com för en utförlig analys av denna) och USA:s inblandning i Venezuela där man bland annat finansierar oppositionen mot Chavez genom National Endowment for Democracy, en organisation som bildades genom lagstiftining i USA:s kongress 1983 och helt finansieras av USA:s kongress, visar tydligt att starka institutioner kan ha en starkt återhållande inverkan på den brutala USA-imperialismen.
Att döma av de gigantiska summor USA satsar på sin underrättelsetjänst förefaller det föga troligt att man inte skulle ha känt till det senaste kuppförsöket. Men intressant att notera att det finns ingenting som tyder på att USA skulle ha varit direkt inblandat i kuppförsöket. W Bush inser att Venezuela har en relativt väl fungerande underrättelsetjänst och ett fungerande polisväsende och militärmakt. Ett misslyckat blodigt kuppförsök från USA:s sida skulle kunna bli generande för Bush inför den kommande valkampanjen. W Bushs pinsamma stöd för den kortlivade kuppregimen under Pedro Carmona Estanga har också haft en viss avskräckande verkan. I Haiti däremot fungerade avsaknaden av en armé i landet och polisernas dåliga träning och beväpning som en uppmuntran för IRI (International Republican Institute) och CIA att trappa upp destabiliseringskampanjen mot Aristides regering där det bland annat, enligt en färsk rapport från International Action Center, ingick att träna, finansiera och beväpna dödsskvadroner och före detta militärer som organiserade en framgångsrik militär kampanj för att störta den lagliga, folkvalda regeringen.
En rimlig hypotes är därför att den venezuelanska demokratin har goda chanser att överleva, trots förekomsten av en mäktig och välsituerad fiende i norr.
BJÖRN BLOMBERG
RELATERADE LÄNKAR:
http://www.miami.com/mld/elnuevo/8959961.htm?template=contentModules/printstory.jsp
http://www.washingtonpost.com/ac2/wp-dyn/A50593-2004Jun17?language=printer
http://www.venezuelanalysis.com/articles.php?artno=1199
Tillbaka till förstasidan